
Bild 1
|
Liverpoolsgatan
anno dazumal
Liverpoolsgatan
i slutet av 1800-talet. Bilden är tagen vid korsningen mot
Järnvägsgatan och upp mot toppen av Liverpoolsgatan. De flesta
husen står kvar än i dag, dock med en viss modifiering.
Liverpoolsgatan var vid den här tiden den mest affärstäta gatan
i hela socknen och gick rakt igenom samhället ända bort till
Frasergatan.
|

Bild 2
|
Järnvägsgatan
Järnvägsgatan
i början av 1900-talet. Bebyggelsen var ganska gles vid den här
tiden med endast några hus här och där. Närmast till vänster
skymtar det s.k. Sven Olsson huset. Ringängen till vänster är
helt obebyggd. Huset närmast till höger är Höglunds bageri med
Lokgatan närmast till höger. I bakgrunden syns Motala Verkstads
g:a plåtslageri.
|

Bild 3
|
Motala
Verkstads järnvägsstation
En
händelse som påskyndade bebyggelsen av Liverpool var
anläggandet av järnvägen Mjölby-Motala-Hallsberg som togs i
bruk 1873. Tack vare närheten till järnvägen och lokstallarna
blev Liverpool ett begärligt inflyttningsområde. Framför allt
var det tomterna närmast järnvägen som lockade, som senare
skulle få namnet Lokgatan. Järnvägsstationen vid Motala
Verkstad sysselsatte som mest ett 50-tal personer.
|

Bild 4
|
Dragfärjan
anno 1935
Så
här trångt kunde det vara då dragfärjan skulle transportera
hem trötta verkstadsarbetare efter dagens sista arbetspass. Tala
om att stå som packade som sillar.
Dragfärjan
togs i bruk i början av 1840-talet och tjänade sitt syfte i mer
än hundra år, fram tills i maj 1940, då den ersattas av den s.k.
“Treöresbron” vid Svarta gatans förlängning.
|

Bild 5
|
Klappbryggorna
Från
mitten av 1900-talet räknat har tvättmaskiner och kemtvättar
smugit sig in i samhället och är i dagens moderna samhälle ett
legio. Helt annorlunda var det förr i tiden, innan dessa
nymodigheter togs i bruk. Då fick grovtvätten tas om hand på
ett brutalare sätt vid de s.k. klappbryggorna. Dessa låg
lite här och var ut med kanalen och här fick tvätten både en
och två omgångar av ”klappträt”. Efter en sista sköljning
blev det åter dags för ”klappträt” innan tvätten kunde
hängas upp för torkning.
|

Bild 6
|
Systrarna
Karlssons bageri
I
flygelbyggnaden till höger vid Dockgatan 5 låg en liten
brödaffär.Det
var här systrarna Ida och Tekla Karlsson drev sitt lilla bageri
som var vida känt utanför verkstadens gränser för sitt goda
bröd. Rörelsen startade år 1916 och var i systrarnas ägo ända
fram till 1949 då systerdottern Margit tog över.
År
1960 utarrenderades rörelsen till Siri Gustavsson som drev
densamma fram till 1980 då bageriet lades ner för gott. Bageriet
hade då funnits på samma plats i över 64 år.
|

Bild 7
|
Fina
damer
Så
här fina kunde damerna vara för i tiden. Iklädda långkjol,
sjalar och pälsmössor poserar här damerna inför fotografens
öga. Finare kunde man inte bli.
Tiden
är troligtvis kring 1900-talets början.
|

Bild 8
|
Arbetarnas
ring
Fastigheten
vid Dockgatan 3 kallades för Ringdalen och stod färdig 1886.
Här startade Motalas först kooperativa butik som drevs av ett
arbetarkollektiv vid Motala Verkstad. Sällskapet kallade sig för
Arbetarnas ring och i denna butik gjorde så gott om alla
invånare i socknen sina inköp.
Affären
var i full verksamhet ända fram till 1941 då ett stort modernt
varuhus såg dagens ljus vid Verkstadstorget.
Kommentar: Arbetarnas
ring gick upp i Kooperativa förbundet år 1934 och antog då det
redan vedertagna namnet Konsum ringen.
|

Bild 9
|
Mjölkutkörning
Förr
i tiden fick hemmafruarna köpa sin mjölk från mjölkskjutsen.
Här har den s.k. ”mjölkdejan” kommit fram till nedre delen av
Liverpoolsgatan som står på tur att få sin dagliga mjölk
levererad. Mjölkleveransen utgick från Bergsätters gård.
|

Bild 10
|
Sparkåkning
Förr
i tiden var sparkstöttingen det bästa färdmedlet om man skulle
ta sig snabbt fram. Här är en vintrig bild från nedre delen av
Liverpoolsgatan.
|

Bild 11
|
Höglunds
bageri
Höglunds bageri vid Järnvägsgatan var ett av de otalig bagerier
som tillhandahöll verkstadsborna med färskt bröd. I bildens
mitt syns själva boningshuset med bageridelen till höger. I
gavelhuset till vänster låg tidigare bröderna Fredrikssons
cykelverkstad.
Kuriosa.
I bageriet kan nämnas att en av bagerskorna var fröken Beatrice
Sandström kanske mera känd då hon som treåring räddades vid
Titanic katastrofen 1912.
|

Bild 12
Varvet revs 1940 och av det forna
varvet återstår nu endast resterna av de gamla grundstenarna som
dolda i buskvegetationen påminner om en svunnen varvsepok i
verkstadens historia.
|
Varvet
Motala Verkstads varv uppfördes år 1850 vid Göta kanal strax
intill Torrdockan. Byggnaden var uppförd på grundstenar av
granitblock och bestod av en tre sektioners träbyggnad med
separata portar ut mot kanalsidan. Vid sjösättningen öppnades
portarna på vid gavel varvid båtarna kunde tas ut på träsliprar
i kanalens längdriktning.
De två första båtarna som
byggdes här gavs namnen Motala I och Motala II och stod färdiga
år 1856 respektive 1857. De här två båtarna byggdes enbart för
att frakta torv från verkstadens anläggningar i Västergötland
fram till torvladorna vid verkstaden.
Varvet omnämndes i TV-serien
”Allt för Sverige” som sändes år 2013.
|